Är socker skadligt?

Socker är en typ av kolhydrat. Kolhydrater används till energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken sämre eller bättre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle. Problemet med socker ligger på en annan nivå.

¤ Rent socker innehåller bara energi. Inte en ende vitamin, inga mineraler, inga proteiner, fibrer…………bara energi. Vid hård träning så kan man öka sockerintaget något med produkter som också ger näring. Är man däremot lågenergiförbrukare, så ger socker snabbt all den energi vi behöver, utan att bidra med den näring som vi ju också måste få i oss.

¤ Socker ger en kick! Det söta och även det feta, som t.ex. godis och glass aktiverar hjärnans lustcentra och belöningssystem, opiaterna.

Varför är det så? Jo, det har att göra med ett arv från stenåldern. Det söta och det feta ger mycket energi och det var precis vad våra förfäder behövde. De kunde ju kanske få gå utan mat flera dagar i sträck. Idag längtar vi fortfarande efter det söta och feta, även om vi vanligtvis aldrig behöver svälta.           

Tyvärr verkar det vara så att fler opiater bildas ju mer socker och fett som vi äter. Alltså – ju mer godis som vi stoppar i oss, desto mer längtar vi efter ännu mer.               

¤ Socker är en snabb kolhydrat. Alla kolhydrater sönderdelas eller byggs om till glukos, eller blodsocker, i vår kropp. De snabba kolhydraterna bryts ner och höjer blodsockerhalten snabbt.   

Liksom alla snabba kolhydrater, som vitt bröd, kex och flingor, så kan socker orsaka stora blodsockersvängningar. Om vi får lågt blodsocker blir vi trötta, hungriga och på dåligt humör.

Om vi ofta utsätter vår kropp för detta, så kan det göra att vi blir överviktiga, får diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Av detta kan man dra slutsatsen att det är mängden socker som avgör om det ska bli skadligt eller inte. 

Hur mycket socker kan man äta utan risk? Ja, de rekommendationer som finns idag säjer att max 10 % av vårt energiintag bör komma från socker. Hur mycket som det är för dig beror på hur mycket energi som just du behöver, men det kan vara ca 50-75 g rent socker per dag. Det år att byta ur allt vitt socker med honung som har en mindre skadlig inverkan på kroppen.
Om du vill veta hur mycket socker som just du brukar äta så kan du enkelt kontrollera det i kostdataprogrammet Energibalansen. 

Här kan du registrera dina måltider i ”matens energi” och gå in på fliken ”matens näring” och titta i diagrammet som visar tillsatt socker.

Anmäl dig på: http://www.ellenskost.se
Testa en månad för 99kr 

Annonser

Positiva effekter av motion

Hjärtat och blodvolymen Motion ökar hjärtmuskelns slagvolym och blodvolymen. Ett tränat hjärta slår ca 73.000 slag per dygn (40 slag i minuten i vilopuls) medan ett otränat hjärta slår drygt 100.000 slag (60-80 slag i minuten).

Motion sänker blodfetterna. Den ”goda” kolesterolet HDL ökar och det ”onda” LDL minskar, vilket i sin tur minskar risken för hjärt/kärlsjukdomar, åderförkalkning, högt blodtryck och diabetes.
Mage och tarm. Motion förbättrar tarmrörelserna och motverkar olika mag- och tarmsjukdomar.

Bentäthet. Kroppen svara på belastningen av skelettet vid t ex löpning och promenader och stärker skelettet.

Bättre kondition. Cellernas förmåga att omsätta syre och näring till energi ökar. Du får bättre kondition och lättare att hantera dagliga ansträngningar.

Viktminskning. Motion reducerar fetman och dess följdsjukdomar, som åldersdiabetes och ledbesvär.

Muskelbesvär. Motion ökar rörligheten i armar och ben, kan ta bort spänningar i axlar och nacke.

Stresshormoner. Stress skapar sjukdomar. Motion låter oss agera ut stressen. Motion är lite som meditation, där tankarna får löpa fritt i lugn och ro. Stressande tankar bearbetas och du ser problemen klarare.

Ge dig själv 30 -45 minuter om dagen!
Vuxna rekommenderas enligt SNR (Svensk NäringsDeklaration 2005) att utöver vanliga dagliga rörelser motionera minst 30 minuter om dagen med måttlig eller hög intensitet. Det kan vara en rask promenad, cykeltur, simning, gympa eller liknande. 

Myt eller sanning förbränner man mer fett om man promenerar innan frukost?

Ibland hör och läser man att fettförbränningen är bättre när man gör vissa aktiviteter och vid vissa tidpunkter, exempelvis promenerar innan frukost. Det stämmer, men det kräver en viss förklaring. Det är så att vi får större delen av den energi vi behöver från två energikällor, nämligen fett och kolhydrater. När man säjer att fettförbränningen är något högre när man gör en viss aktivitet vid en viss tidpunkt så menar man helt enkelt att kroppen till större del använder fett som bränsle när man gör aktiviteten.

Men kom ihåg, man kommer ändå inte att gå ner i vikt om man inte äter mindre energi än man förbrukar.

Hur ofta bör man äta?


Ät helst fem måltider jämt fördelade över dagen; frukost, lunch, middag och däremellan mellanmål. Då håller sig blodsockret på en jämn, bra nivå. Om det är för långt mellan måltiderna riskerar du att bli vrålhungrig och då är det lätt hänt att man äter för snabbt och för mycket.
Läs mer om Isodieten på

http://www.ellenskost.se

 Vad menas egentlig med dålig insulinkänslighet? Vad kan jag själv påverka?


När vi äter kolhydrater så stiger halten av glukos (blodsocker) i blodet och hormonet insulin utsöndras för att våra celler ska öppna sig och ta in glukos för att använda till energi.
Vid dålig insulinkänslighet så känner inte cellerna att det finns insulin i blodet. Det innebär att cellerna inte släpper in blodsockret som de ska.

Följden blir att samtidigt som vi får högt blodsocker så kommer vi att ha massvis med insulin i blodet.  

Insulin är ett anabolt eller uppbyggande hormon. Det hjälper oss att bygga muskler, men det gör också att vi bygger fett. Dålig insulinkänslighet kommer alltså att göra att vi har en mängd fettsparande hormon cirkulerande och det säger sig självt att det inte är bra i längden.

Varför får man dålig insulinkänslighet?
Man kan få försämrad insulinkänslighet av flera anledningar. Det finns ofta en kombination av orsaker:

¤ Ärftliga faktorer kan göra att man lättare drabbas av dålig insulinkänslighet.

¤ Om man en längre tid äter mycket snabba kolhydrater så kan insulinkänsligheten bli sämre.

¤ Fysisk inaktivitet påverkar insulinkänsligheten negativt.

¤ Övervikt och då särskilt bukfetma kan ge försämrad insulinkänsligheten.

Dålig insulinkänslighet är ett förstadium till diabetes typ II, (”vuxendiabetes”) där man får energibrist i cellerna även om man har skyhöga blodsockervärden p.g.a. att kroppen inte reagerar på det insulin som skickas ut.
Även hjärtkärlen påverkas negativt av dålig insulinkänslighet p.g.a. ökade blodfettsvärden.
Vad kan man göra åt dålig insulinkänslighet?

Kan man då göra något för att förebygga eller förbättra dålig insulinkänslighet?

 Ja det är klart att man kan:

¤ Ät mat med låg glykemisk belastning (GB)
¤ Rör på dig. Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten. En halvtimmes promenad minst tre gånger i veckan ger god effekt.

¤ Om du är överviktig så bör du försöka gå ner i vikt för fetma gör att du får sämre insulinkänsligheten.
http://www.ellenskost.se

Varför tar det så lång tid att gå ner i vikt?


När man vill gå ner i vikt så måste man förbruka mer energi än man äter. Till att börja med så går det ofta ganska bra att gå ner i vikt. Man kanske går ner flera kilo på en vecka. Det beror på att ca 70% av viktnedgången är vatten.
Vi har ett lager av kolhydrater som energireserv i kroppen och tillsammans med kolhydraterna binds också vatten. När man äter mindre än man förbrukar så minskar kolhydratlagret och då minskar även vätskemängden i kroppen.
Det motsatta händer om man äter mindre än man förbrukar under en period och sen börjar äta mer igen. Då lagrar man upp kolhydrater och vatten igen och går snabbt upp något/några kilo.
Efter några dagar börjar viktnedgången gå saktare. Det beror på att det då till största delen är fett som förloras. 1 kg fettväv innehåller energi motsvarande 7700 kcal. Det är ganska mycket och det gör att det tar lång tid både att gå både ner och upp i vikt.
Om man äter ca 300-600 kcal mindre än man förbrukar så går man sakta men säkert ner i vikt. Det kan exempelvis räcka med att man plockar bort måltidsdrycken till maten och dricker vatten istället samt tar ett par promenader i veckan.

Om man har många kilos övervikt, så kan det kännas hopplöst, men 10-20 kilo neråt per år är betydligt bättre än att jojo-banta sig till en ännu större övervikt.
Man måste komma ihåg att när man går ner i vikt så minskar också energiförbrukningen. Man behöver helt enkelt mindre energi för att underhålla en lättare kropp. Det betyder att om man ska kunna fortsätta att gå ner i vikt så måste man antingen öka sin energiförbrukning eller minska sitt energiintag. 
 

Låg eller hög ämnesomsättning?

Ämnesomsättning, eller metabolism, är den process där kroppen gör om det som man ätit och druckit till energi. Under den komplicerade kemiska processen slås kalorier från mat och dryck ihop med syre och blir till den energi som gör att kroppen fungerar.
Ämnesomsättningen är högst när man är ett växande barn och sjunker något med åldern. De individuella skillnaderna i förbränning varierar från + 10% till – 10%. 
När du sitter framför tv:n förbränner du ungefär 1 kalori per minut och när du promenerar ca 4-5 kalorier per minut.
http://www.ellenskost.se

Går man lättare upp i vikt när man blir äldre?

Många tycker att det blir lättare att gå upp i vikt ju äldre man blir. Till viss del så beror det på att man förlorar en del av muskelmassan när man blir äldre. Mindre muskler kräver helt enkelt lite mindre energi och då minskar ämnesomsättningen något. Men det är bara en liten del av förklaringen.

En vanlig anledning till att man gått upp i vikt är att man minskat sin energiförbrukning på något sätt. Man kanske har bytt arbete och fått ett mindre ansträngande jobb, fått mindre fysiskt aktiv fritid eller helt enkelt blivit bekvämare.

Här är några fler orsaker som kan göra att man lättare går upp i vikt:
¤ Man kanske är mer stressad. Stress gör att man blir sötsugen och kroppen blir benägen att samla fett på magen.
¤ Man har av någon anledning fått sämre matvanor. Exempelvis kan tidsbrist göra att det blir onödigt mycket snabbmat som ger väldigt mycket energi.
¤ Man har fått sämre insulinkänslighet. Dålig insulinkänslighet gör att man lättare går upp i vikt och att det är svårare att gå ner.
Önskar du kontak och råd om viktminskning eller bättre matvanor.

Läs mer på  www.ellenskost.se

Info@ellenskost.se
 

Hur undviker jag att förlora muskler när jag går ner i vikt?


Risken är stor att man förlorar en del muskler när man går ner i vikt. Kroppen använder ju även musklerna som bränsle när man äter mindre än vad man förbrukar. För att undvika muskelnedbrytning så bör man:

¤ Undvika dieter med väldigt lågt energiintag för då måste kroppen använda sig av kroppens protein till bränsle.

¤ Låt gärna omkring en tredjedel av matens energi komma från protein. Det ger signaler som motverkar muskelnedbrytning

¤ Använd musklerna så att kroppen förstår att de behövs.

¤ Ät en ordentlig måltid med både kolhydrater, protein och fett 2-4 timmar innan du ska träna.

Vill du veta mer?

Hör av dig till: http://www.ellenskost.se

I stället för kanelbulle

Lågkolhydratbröd med morötter

8 port  (53 kcal/portion)
4 st Ägg  råa

6 msk Pofiber

2 msk Fiberhusk

2 msk Mandelmjöl

2 tsk Bakpulver

2 dl Morötter, rivna

0,25 tsk Salt
Tillagningsinstruktioner
1. Rör ihop alla ingredienser och låt smeten vila i ca 5 minuter.

2. Bred ut smeten/degen till två runda kakor på ett bakplåtspapper. Det går bra att blöta handen och trycka ut den. Brödkakorna ska bli ca 16 cm i diameter.

3. Grädda i 200 graders ugn i ca 12-15 min eller tills brödet fått fin färg.

Kolhydrater: 15 E%
Protein: 28 E%
Fett: 57 E%
brod

http://www.ellenskost.se