Julen står för dörren och de flesta av oss kommer att använda helgen till att handla in de sista presenterna och till att förbereda julmaten.

Sverige har stärka traditioner kring julmaten och stora delar av landet äter likartad.

I mitt hemland Norge, äter man lite olika beroende på var i landet man bor.

I mitt barndomshem hade vi kalkon och lutfisk på julafton.  Mor åt inget kött och som ung tyckte man inte om lutfisken så då fick det bli två rätter.

Vad kan äter i de norska hemmen beror traditionellt på vad som fanns att tillgå i närheten, därför blev det naturligt att kustlandskapen åt och äter mest torsk och lutfisk. Medan inlandet äter mer får och revbensspjäll. På vestlandet äter många pinnekött (torkat och saltat får) med rotmos och potatis.

Till efterrätt serveras det oftast multekrem som görs på hjortron och vispad grädde eller riskrem som tillsvarar ris á la malta.

I Danmark äts julmiddagen ganska tidigt på julafton och till skillnad från i Sverige så äter man ofta and, men det är också vanligt med ”Flæskesteg” eller gås. Anden eller gåsen fylls med äpplen och plommon och serveras med kokt potatis och ”socker-potatis” (kokt potatis som brynts i smält socker), rödkål, inlagd gurka och gelé. Till efterrätt äter man ”ris à l`amande” (risgrynsgröt som blandas med vispgrädde, vaniljsocker och hackad mandel). Till detta serveras vanligen ljummen körsbärssås

Julmaten i Finland och Sverige är ganska lika, man äter skinka, köttbullar, sill, lax, lutfisk och inkokta grisfötter, men innehåller också avvikelser. Det är till exempel inte vanligt att äta revbensspjäll eller rödkål. Istället äter man sötad potatislåda, morotslåda, kålrotslåda o leverlåda.

Den isländska julmaten är minst lika traditionstyngd som den svenska. De flesta islänningarna äter hamborgarhryggur (kassler) på julafton. Men även här finns det alternativ som ripa, kalkon, lammkött.  På juldagen äts det enligt tradition hangikjöt som är rökt får. till detta serveras ärtor, vitsås och kokt potatis.

Genomsnittssvensken går upp 0,6 kg under jul- och nyårshelgerna.

Man kontrollerade sjukhuspersonalen på KI och räknade ut medelviktuppgången från Lucia till den 31/12  som blev  0.6 kg i snitt per person. Ungefär 0,3 kg  blev kvar i januari. Sverige blir  alltså 4260 ton tyngre i julen!

Man kan med lätthet välja bättre alternativ på julbordet

Välj KRAV-märkt julskinka

Om du väljer en KRAV-märkt julskinka så vet du att grisen har fötts upp på naturligt foder och inte på genmanipulerat foder som ger näringsfattigt kött.

För att minska på kilokalorierna, så är det bra att skära bort fettet från den färdiga skinkan.

Hemlagad julgodis är bäst

Nyttigt blir det om du använder ingredienser som nötter, torkad frukt och mörk choklad med minst 70% kakaohalt.

 Välj nötter, mandel, fikon och dadlar

I forskning har man sett att dem som äter nötter 1-4 gånger i veckan minskar risken att dö i hjärtsjukdom med 25 procent.

Äter man nötter fler än fem gånger i veckan minskar risken med 50 procent. Det räcker med en liten näve per dag.

Mandel kallas även den hjärtvänliga nöten.  Mandel innehåller nyttiga mineraler, vitaminer och oljor som ger fin lyster åt huden, skydd åt hjärtat och sänker blodtrycket.

Valnötter är rika på omega 3-olja, B- och E-vitamin, zink och magnesium.  Valnötter är bra för hud, hjärta, blodcirkulation samt kolesterolvärdet

Paranötter innehåller mycket selen, fosfor och magnesium. Dessa mineraler är bra för celler, nerver och muskler. Selen skyddar mot fria radikaler, är bra för ämnesomsättning och huden.

Cashewnötter innehåller gott om zink, magnesium och E-vitamin. Zink är bra för celler, hormoner och skelettet. E-vitamin är bra för hud, hjärta och hjärnan.

Fikon och dadlar innehåller en del kolhydrater men också fibrer, mineraler och några  vitaminer. Att föredra framför annat julgodis som bara är tomma kalorier.

Mat att undvika alternativt ät minimalt eller ersätt med annat

Prinskorv

Innehåller bara 50-70 procent kött. Resten är utfyllnad i form av mjöl, fett, vatten, salt, ibland även socker, konserveringsmedel och stabiliseringsmedel. Byt prinskorven mot kalkonkorv. Då får du bättre fördelning mellan protein och fett och inte lika mycket tillsatser. Kalkonkorv innehåller cirka 75 procent kött

Industri-köttbullar

Innehåller 65-75 procent kött, resten är potatis, mjöl, salt, druvsocker, socker, kryddor. Innehåller normalt inga tillsatser, men dem är ofta förstekta genom fritering istället för stekning.Gör hemlagade köttbullar istället. Använd ekologisk mager nötfärs, rivna morötter, havregryn, ägg och riven lök. Rulla och stek köttbullarna i smör. Se recept http://www.ellenskost.se

Charkuterier

Julen är en enda stor frossa i charkuterier som korvar, sylta och pateér. Om du vill äta charkuterier så ät lite och ät dem tillsammans med grönsaker, till exempel broccoli och kål.

Fruktsallad

Gör en fräsch fruktsallad på olika sorters frukt. Välj gärna frukter i olika färger. Frukt innehåller mycket antioxidanter och vitaminer. Är bra för matsmältningen och stärker immunförsvaret. Ät den som dessert eller som julfika.

Nyttja julledigheten att ta långa välgörande promenader, den friska luften gör att man piggnar till, få dagsljus och motion på köpet.

Nyttiga och alternativa recept hittar du på:

www.ellenskost.se

God Jul!

Featured image

Gör en färgrik julig fruktsallad till efterrätt

Annonser